Vår historia
Från ett skolprojekt i Veberöd
Tim var elva år när han startade veberod.nu. Där tog en berättelse sin början som skulle nå långt utanför byn.
Det började med en hemsida för grannarna. I dag samlar Smarta Byar kommuner, företag och människor med olika kunskaper kring framtidens smarta samhällen. Det har vuxit långt bortom byn, och Unga Smarta byar har talat inför EU-kommissionen.
2008
Tim byggde en plats för Veberöd
Veberod.nu var Tim Malmgrens skolprojekt. Han var elva år och ville ge människor i Veberöd en plats att hitta varandra och dela det som hände i byn.
När Skånska Dagbladet skrev om projektet 2008 var det en lokal samlingsplats på nätet. Det var där allt tog fart.
Välkommen till "Smarta byar", smarta och effektiva samhällen, med hjärta och bykänsla.
Det växte fram med tiden
Fler hittade till samma plats
Hemsidan blev med tiden en app. Föreningar och företag kunde nå ut lokalt, och människor som ville utveckla Veberöd fann varandra. Lunds kommun började utveckla liknande plattformar för andra tätorter.
Det som växte fram kring veberod.nu gjorde det möjligt att ta sig an fler frågor tillsammans. Nästa steg blev att prova teknik ute i byn.
I dag samlar Smarta Byar kommuner, företag och människor med olika kunskaper kring framtidens smarta samhällen. Det har vuxit långt bortom byn, men arbetet tar fortfarande avstamp i människorna och platserna där frågorna finns.
2017–2018
Tekniken fick möta byn
Vi ville se vad uppkopplade sensorer kunde göra nytta för i Veberöd. Tillsammans med Future by Lund, Sensative och Kraftringen etablerade vi den första LoRa-infrastrukturen i byn.
Med nätet på plats kunde vi testa vid vägar, vatten och byggnader. Företag fick en verklig miljö för sina lösningar, med människor och kommunal verksamhet nära arbetet.
Håll musen över ett steg — eller tryck på det.
Det första projektet
Vatten till korna på ängen.
En av de första praktiska frågorna från lokalsamhället kom från bonden Anna. Den soldrivna vattenpumpen ute hos hennes kor slutade ofta fungera, och om vattenkaret sinade hann hon inte alltid upptäcka det i tid, vilket gjorde korna törstiga.
Med en uppkopplad sensor kunde vi mäta när karet var tomt. Anna fick larm direkt och hann åka ut och fixa problemet utan påverkan på kornas hälsa.
Mätningen visade också hur ofta korna kom för att dricka och vid vilka tider. Det hade ingen tänkt på att undersöka när sensorn sattes upp.
Praktiska hinder
Hindret visade sig vara fästet.
När sensorerna skulle ut i verkligheten dök en ny sorts fråga upp: hur får man upp dem på plats? Under bron, där vattennivån skulle mätas, fanns inget att montera på. På lyktstolpen krävdes skylift och lång väntan.
Så vi konstruerade egna fästen. Ett för broar, så att en sensor kan mäta vattennivån under. Ett för lyktstolpar, där monteringen går på under tio sekunder.
Fästena var små delar av arbetet, men utan dem kom mätningen aldrig igång. De påminde oss om att ett test måste fungera för den som faktiskt ska använda lösningen.
Unga Smarta Byar
Ungdomarna tog sig an vattenfrågan
Ungdomarna i Unga Smarta Byar valde själva vilka frågor de ville arbeta med. En lokal vattenfråga tog dem ut i fält tillsammans med personal som arbetar med vatten och avlopp.
Tims syster Linn var med i arbetet. Senare berättade hon om det inför EU-kommissionen vid tre tillfällen. En fråga från Veberöd hade nått långt utanför byn.
Så arbetar vi
När de som berörs är med
Vattenprojektet samlade ungdomar och VA-personal kring samma vattendrag. De kunde gå dit, titta tillsammans och ta med sig frågorna tillbaka till arbetet.
Så vill vi fortsätta arbeta: kommunen beskriver sina behov, och företag och andra deltagare bidrar med kunskap och lösningar som kan prövas på plats.
Från Veberöd och vidare.
Fler platser, fler samarbeten
Veberöd blev början på mer
Sedan de första försöken i Veberöd har Smarta Byar knutit kontakter och samarbetat med kommuner och offentliga aktörer på fler håll, bland annat Region Skåne. Företag deltar för att utveckla och pröva lösningar där de ska användas.
En stadsdel kan vara en sådan plats, precis som en by. Människorna som bor och arbetar där känner vardagen. Med kommunen som behovsägare finns en tydlig utgångspunkt för nästa test.