Sen ungefär ett år tillbaka har Vildmarkitekterna, en grupp på 4 studenter från SLU Alnarp, knåpat på ett projekt som ämnar att stärka biologisk mångfald och rekreation med närhet till vatten.
Projektet finansieras av Kävlingeåns Vattenråd och kommer utföras ihop med dessa, i samarbete med Smarta Byar, Unga Smarta Byar och LTH. Projektet genomförs i Veberöd, öster om Lund. Förutom att fokusera på vattenhantering och hållbarhet, vill Vildmarkitekterna involvera lokala barn och unga, som genom sin medverkan kommer få en unik upplevelse i hur man kan påverka sin egen närmiljö.
Att involvera byns minsta kommer inte bara ge nya kunskaper om ekologiska samband och lösningar, utan även illustrera medborgarpåverkan i ett konkret projekt – så att även de kan vara med och utforma framtidens hållbara Veberöd. Slutprodukten är ett gestaltningsprogram innefattande landskapsanalyser och designförslag.
“Barn och ungas röster hörs inte så ofta i den platsskapande processen vilket vi vill ändra på” – Vildmarkitekterna
Just nu pågår ett kontaktarbete med diverse markägare i byn, vilket kommer styra den mer exakta platsen för projektet. Förhoppningen är att projektet ska dras igång under kommande års första kvartal. På julskyltningen i Veberöd, den 28e november, kommer representanter finnas på plats i Smarta Byars lokaler på S. Järnvägsgatan 3, där vi gärna berättar mer samt hör era idéer eller tankar.
/Linn Malmgren
Hugo Settergren, Matilda Hagstam, Ulrika Ebelin och Elin Fänge
Ingen kan ha missat rådande omständigheter i världen eller de utmaningar vi står inför. För många innebär detta stora påfrestningar i vardagen och för många är oro ett faktum. Inte främst ställer framfarten av Covid-19 stora krav på samhällsviktiga instanser, som gör sitt bästa för att hindra smittspridningen och hjälpa dem i behov av vård. Därför vill vi i Unga smarta byar dra vårt strå till stacken och hjälpa dem, som hjälper oss.
På FabLab i Halmstad har sen några dagar tillbaka Tim (grundare av Veberod.nu och styrelseledamot i Unga smarta byar) med vänner tagit tillvara på högskolans möjligheter och utrustning för att skapa skyddsvisir med sina 3D-printrar. Vi vill nu ta konceptet till Veberöd för att lokalt motverka en resursbrist av skyddsvisir. Vi vill göra vad vi kan för att minimera riskerna för de som annars riskerar väldigt mycket för att hjälpa andra.
För att hjälpa oss med detta har Smarta byar satt första fröet på ett eget lokalt lab och själva köpt in 9 printar som ska kunna tillverka dessa skyddsvisir i Veberöd. Detta är ett värdefullt samarbete för oss som annars agerar främst på ideella krafter.
Om alla printar går som de ska kan vi producera upp till 240 skyddsvisir om dygnet. Detta förutsätter dock att någon kommer in ungefär varannan timme, förbereder maskinen med material och ser till att den kommer igång igen. På en vanlig arbetsdag på 8h kan vi tillverka 100 st.
Visiren kommer att gratis levereras ut till behövande som sjukvård och äldrevård i våra byar
Under vanliga förhållanden kräver skyddsvisiren godkännande av myndighet, för att kunna användas inom t.ex. sjukvården. Eftersom vi, liksom många, agerar under särskilda omständigheter, gäller nu nya regler. Det innebär att en arbetsgivare inte riskerar sanktionsavgifter för att använda skyddsvisir som inte är godkända enligt myndighet. Det ligger dock på mottagaren av skyddsvisiren att kolla att de är säkra.
Vi hoppas kunna dela ut dessa skyddsvisir till lokala aktörer i Veberöd och de östra byarna som är i behov, t.ex. äldrevården, sjukvården, polisverksamheten etc.
För att kunna genomföra detta behöver vi hjälp. Vi söker framförallt ungdomar, som kanske sitter hemma med distansplugg eller inställda fritidsaktiviteter, som vill hjälpa till att tillverka och dela ut skyddsvisir. Ni får gärna bli medlemmar i Unga smarta byar för att inte missa våra kommande projekt. Det är självfallet gratis.
Fastän vi är en ungdomsförening tar vi gärna emot all hjälp vi kan få, oavsett ålder. Tveka inte att ta kontakt med oss om ni är sugna på att hjälpa till.
I somras startade Unga smarta byar sitt vattenprojekt – ett projekt som kort och gott gick ut på att 1) mäta vattenkvalitén i Veberödsbäcken och att 2) därigenom ta reda på om Veberöd är en plus- eller en minusby. För dig som har missat, kan du läsa mer om projektet på Veberod.nu HÄR.
Innan det stora avslöjandet av resultaten tänker jag dock ogenerat uppmuntra samtliga att faktiskt läsa våra tidiga reportage om projektet. Inte bara kommer det ge er en mycket bättre inblick om det jag kommer att skriva här, men också förhoppningsvis få er att inse att det inte behöver vara så svårt. Det behöver inte vara svårt att engagera sig. Likväl tror jag att ni som kanske inte är helt införstådda med dagens klimatfrågor kanske kan hitta en första utgångspunkt här. Vårt projekt är inte ens nära det extrema allvar som finns i de främsta klimatfrågorna, men det speglar att människan ekologiska avtryck inte är att leka med. Att även det JAG gör påverkar vår planets mående. Det JAG gör kanske inte kommer leda till ekosystemens utrotning, till vattenbrist eller till epidemier, men det VI gör kommer.
Vad visade då resultaten? Enligt VA Syd bör vi varken vara glada eller ledsna, fastän det sista snarare beror på storleken av undersökningen och det begränsade underlaget, än att vi skulle vara ”helt okej” på att ta hand om vår planet och by. Veberödsbäcken rinner til lslut ut i Kävlingeån och man har t.ex. inte gjort någon bedömning huruvida vattnet som kommer från oss påverkar kvalitén i ån. Man kan dock se, utifrån mätningarna vi gjort i Veberöd, att halten av vissa föroreningar ökar. Här kommer svaret från VA Syd:
”Eftersom det bara är prov från två tillfällen, och man vet att halten av olika föroreningar i dagvatten kan variera väldigt mycket så är det svårt att dra några slutsatser från denna begränsade provtagningen. Men de prover som gjorts visar en tendens att halten av zink ökar i vattnet efter samhället i förhållande till halten innan samhället. Zink är en förorening som framförallt sprids i samhället från bildäck och zink- och galvaniserad plåt, men kommer även från bilars bromsbeläggning, biltvätt och sprids som luftförorening (s.k. atmosfärisk deposition). Eftersom trafiken är mer koncentrerad i ett samhälle, och det ofta också finns olika zinkmaterial i staden (kan ex finnas i lyktstolpar och vägräcken) så kan man förvänta sig att samhället bidrar med viss ökad mängd zink, och detta följer med regnvattnet ut till våra vattendrag.
Den
gjorda provtagningen visar inte någon ökning av mängden nickel i vattnet från
Veberöds samhälle. För koppar, bly, kadmium och krom har vi inte fått några
jämförbara värden eftersom rapporteringsgränsen för de analysmetoder vi använt
ligger över halten som var i vattnet.
Provtagningen visar också att halten av fosfor ökar vid regn, både innan samhället och ytterligare en del efter samhället. Fosfor i regnvattnet kommer från olika gödningsmedel och inom staden kan det också komma från vägar och gräsytor runt vägar, gårdsavfall som löv, från våra husdjur och andra djur i staden och kan eventuellt också finnas i olika rengöringsmedel som används för att tvätta ytor. Vi ser också att det organiska innehållet ökar vid nederbörd vilket samspelar med fosforhalten. Denna ökning kan också bero på ökad omrörning i bäcken och inte bara tillförsel från land.”
Vi har dessutom fått lite tips från VA Syd på vad vi kan göra för att förhindra ovanstående, vilka jag kommer presentera här. Först har vi klassikern, nämligen att alltid ta det lite roligare och mer effektiva alternativet: cykla, gå och åk kollektivt! Passa på att få in dagens motion i något du ändå måste göra. Passa på att lära känna någon ny på bussen, läsa en bok eller bara sluta ögonen. Nästa tips gäller biltvättning – gå till en tvättanläggning! Inte bara är det bättre för miljön, utan tvättanläggningen har onekligen coolare och roligare verktyg än du själv har hemma. Det tredje tipset berör gödslingen av gräsmattan, som bör begränsas men allra helst undvikas överhuvudtaget. Visst är en grön gräsmatta trevlig och så, men en grön planet är bra mycket trevligare. Tips nr fyra, släng inte ditt skräp på gatorna (i Veberöd kommer nämligen varje liten grej ut i Veberödsbäcken). Släng dem i soptunnor – du kan till och med starta en liten tävling med dina kompisar. Varje skräp som slängs i en soptunna räknas som en poäng. Om skräpet dessutom källsorteras räknas det som två. Förloraren efter varje månad måste göra något ni kommit överens om, bjuda på en fika, swisha valfri summa till valfri naturrättsförening eller helt enkelt bara gotta sig i att vara en förlorare för kommande månad. Sist men inte minst kan du försöka ta hand om regnvatten själv, på din egen tomt! Du kan läsa mer om hur du gör detta här. Självklart finns det mycket mer man kan göra. För er som har svårt att komma igång, se det som något roligt, något smart eller något annat som får dig motiverad.
Här har ni det, hyfsat svart på vitt. Veberöd kan med andra ord vara en minusby, som lämnar jorden i ett lite sämre skick, lite tristare och lite närmare slutet. Det är kanske dags att agera nu?
/Linn Malmgren
Ps. här kommer en till ogenerad uppmaning. Är du i åldern ”ungdom/barn” (tyvärr inte självdefinierat, ca 10-24 år) är du välkommen att gå med i vår förening, Unga smarta byar. Åldern är inte det viktigaste utan framförallt ser vi att du vill engagera dig. Vi träffas med jämna mellanrum, diskuterar Veberöds framtid och hållbarhetsfrågor. Besök vår hemsida här
Kathrine Rasmusson och Barbara Jackowicz- Korczynska på VA Syds laboratorium.
Efter ett långt och härligt jullov är Unga smarta byar tillbaka på banan, redo att kämpa för ett hållbart Veberöd. För er som missat vår tidigare introduktion kan du läsa om oss bland annat här. Kort sammanfattat är vi en grupp unga som undersöker, spånar och fantiserar om hur Veberöd kan och borde se ut i framtiden. Vi gör detta i samarbete med Smarta byar, men ur ett mer ungdomligt perspektiv.
Vårt mål är att göra Veberöd till en smart och hållbar by. Ett sådant mål går sällan att uppfylla till fullo, mållinjen är rörlig och vi kommer alltid att behöva anpassa oss efter det nya smarta. I takt med att teknologin utvecklas och klimathoten ökar kommer nya trender och behov. Rom byggdes inte på en dag och vi måste därför starta med små men värdefulla steg.
Ett ämne vi diskuterade under vårt senaste möte var konsumtion, främst med inriktning mat, och matsvinn. Då Veberöd är försett med fantastiska matbutiker och även matproducenter är matsvinn en fråga som kan ta plats på många ställen och i flera former. Vi diskuterade till exempel hur man kan nyttja utgående produkter i matbutiker (t.ex. frukt och grönt) som blir allt mindre attraktiva ju längre de ligger där. Kan man sälja dem vidare till lokala bönder som foder? Kan man skapa en separat och samlad avdelning där utgående varor reas ut till ett billigare pris? Vidare diskuterade vi även om man kanske kunde skapa en sektion där endast lokala produkter får synas, för att gynna vårat näringsliv och minska transporter.
En annan sak som också oftast förknippas med de veckoliga matinköpen är mängder av plastpåsar och förpackningar. Om du tänker efter, hur många nya plastpåsar kommer du hem med varje vecka? Flera påsar köps för att bära maten och i dessa plastpåsar ligger ytterligare några stycken, som avskiljer frukten och grönsakerna från varandra. Hur kan vi uppmuntra till hållbara alternativ, för att bryta den omoderna trenden? Vi funderar just nu på flera olika alternativ som skulle motivera köparen att ta med sig sina egna tygpåsar eller andra mer hållbara alternativ. Skulle det t.ex. locka om man hade ett klippkort på antalet gånger man tog med sig egna påsar och en belöning när kortet är fyllt? Skulle det uppmana att köpa tygpåsar framför plastpåsar om de var sponsrade och priset kunde vara i princip likvärdigt? Likväl diskuterade vi om man inte kunde köpa sin frukt och grönt i papperspåsar, av samma material som avfallspåsarna vi har till sopor. Dessa påsar skulle alltså kunna återvinnas när du sopsorterar! Kan man köpa vissa produkter i lösvikt i dessa papperspåsar, eller i en medtagen förpackning, och helt slippa onödig förpackning på torrvaror?
Andra ämnen vi hunnit röra vid och som vi skulle vilja närma oss ytterligare i framtiden är möjligheten till föreläsningar och workshops som vi kommer ut och håller för och tillsammans med skolor, företag och organisationer. Vi skulle vilja uppmana fler ungdomar att engagera sig genom interaktiva diskussioner och uppmuntran. Vi vill tydliggöra att även ungdomar har chansen att påverka och förändra sin omgivning. Makten och ansvaret ligger hos oss alla, inte bara hos de vuxna, hos kommunen eller någon annan. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något.
Vad tycker du om idéerna ovan? Har du några funderingar eller idéer själv? Hör av er och diskutera med oss!
Vad är en smart by? Hur är en smart by? Hur är en smart värld? Det är onekligt svårt att hitta en riktigt bra definition på vad som faktiskt är en smart by. Om 10 år är det kanske Veberöd som är den uppenbara definitionen? En smart by är framtidens by. Projektet har sin ursprungliga grund ur ett tekniksammanhang. Hur kan vi använda oss av tekniken för att skapa ett hållbart samhälle, en hållbar by? Nu vidgas projektet än mer, genom att ta närmare ställning till miljö och social hållbarhet. En smart är by kan vara vad som helst. Det kan vara precis det vi gör det till. Du kan läsa mer ingående om projektet på vår syskon-sida, här.
Unga Smarta Byar är i projektet en viktig gren för att målet om en smart by ska få genomslagskraft. Unga Smarta Byar är en grupp av ungdomar som jobbar med frågor för att göra Veberöd gradvis lite bättre och lite smartare.
Över en massa kartonger pizza från Valentinos pizzeria diskuterade vi förra veckan vad vi tror är Veberöds främsta utvecklingsområden. Vilka områden kan förbättras och vad kan vi göra för att ta sikte på något någon annan kanske inte tänkt på? Utan att avslöja allt för mycket kan jag berätta att vi diskuterade bland annat kollektivtrafiken, skolan, mat och förnyelsebar energi. Inga frågor är för små och eller stora för att diskuteras. Likväl kan man inte vara för ung eller gammal för att engagera sig! Har du en fråga du vill ska uppmärksammas är det bara att höra av sig. Är du dessutom mellan 8-24 år är det fritt fram att gå med i Unga Smarta Byar. Vi kommer träffas då och då och diskutera det vi vill över fika.
Det jag mest ser fram emot i detta projekt är att få samverka med kommun, lokala och icke lokala företag och föreningar och framförallt er bybor. Vi är redan på startbanan till några konkreta förslag. Jag måste erkänna att det redan efter ett möte känns riktigt, riktigt hoppfullt!
/Linn Malmgren
Med på första mötet var: Tim, Isak, Linn, Tilda, Lollo och Luca.
Det är spännande vad man kan göra och vi hoppas att fler ungdomar vill vara med. Tillsammans kan vi göra stor skillnad!
Ps. Ni i by som tycker det är bra det vi gör… kommentera gärna eller kom med idéer om vad vi alla tillsammans kan göra för att göra Veberöd en än mer hållbar och rolig by!
Tim, Linn och Luca, som var med och startade Unga Smarta Byar.
Unga i bygden! Vill ni vara med och skapa en lite bättre värld?
Vi startar nu ”Unga Smarta Byar” och bjuder vi in bygdens unga från 8 till 24 år att diskutera hur vi kan göra just detta!!
Den 24:e november kl 16, bjuder vi in till en dag där vi hur vi själva kan börja. Vi bjuder på pizza och vi kommer att tillsammans att prata om vad vi skulle kunna göra. Det kan handla om miljö, hälsa, inkludering, ja vad du vill som kan göra en by bättre och ännu trevliga att bo och leva i. Vi utgår ifrån de 17 globala målen som FN och världens länder gemensamt kommit fram till.
Vi har redan diskuterat flera områden som en grön skola, sopor i byn, transporter, tekniska uppfinningar, spara på mat och resurser, trygghet och mycket mer. Vi tycker det är jättespännande och kommer till och med att kunna genomföra ett eller flera projekt lokalt!
Hoppas nu att fler av bygdens unga vill vara med och påverka!
Hör i så fall av er till:
Tim 073-508 48 82, tim@veberod.nu
Jan 0708-446699, jan@veberod.nu
Tim Malmgren, 21 år, startat Veberod.nu och studerar produktutveckling
Linn Malmgren, 19 år, reporter på Veberod.nu, studerar juridik
Luca Berardi, 15 år, Miljökämpe och mottagare av flera miljöpris
Senaste kommentarer