I somras startade Unga smarta byar sitt vattenprojekt – ett projekt som kort och gott gick ut på att 1) mäta vattenkvalitén i Veberödsbäcken och att 2) därigenom ta reda på om Veberöd är en plus- eller en minusby. För dig som har missat, kan du läsa mer om projektet på Veberod.nu HÄR.

Innan det stora avslöjandet av resultaten tänker jag dock ogenerat uppmuntra samtliga att faktiskt läsa våra tidiga reportage om projektet. Inte bara kommer det ge er en mycket bättre inblick om det jag kommer att skriva här, men också förhoppningsvis få er att inse att det inte behöver vara så svårt. Det behöver inte vara svårt att engagera sig. Likväl tror jag att ni som kanske inte är helt införstådda med dagens klimatfrågor kanske kan hitta en första utgångspunkt här. Vårt projekt är inte ens nära det extrema allvar som finns i de främsta klimatfrågorna, men det speglar att människan ekologiska avtryck inte är att leka med. Att även det JAG gör påverkar vår planets mående. Det JAG gör kanske inte kommer leda till ekosystemens utrotning, till vattenbrist eller till epidemier, men det VI gör kommer.

Vad visade då resultaten? Enligt VA Syd bör vi varken vara glada eller ledsna, fastän det sista snarare beror på storleken av undersökningen och det begränsade underlaget, än att vi skulle vara ”helt okej” på att ta hand om vår planet och by. Veberödsbäcken rinner til lslut ut i Kävlingeån och man har t.ex. inte gjort någon bedömning huruvida vattnet som kommer från oss påverkar kvalitén i ån. Man kan dock se, utifrån mätningarna vi gjort i Veberöd, att halten av vissa föroreningar ökar. Här kommer svaret från VA Syd:

”Eftersom det bara är prov från två tillfällen, och man vet att halten av olika föroreningar i dagvatten kan variera väldigt mycket så är det svårt att dra några slutsatser från denna begränsade provtagningen. Men de prover som gjorts visar en tendens att halten av zink ökar i vattnet efter samhället i förhållande till halten innan samhället. Zink är en förorening som framförallt sprids i samhället från bildäck och zink- och galvaniserad plåt, men kommer även från bilars bromsbeläggning, biltvätt och sprids som luftförorening (s.k. atmosfärisk deposition). Eftersom trafiken är mer koncentrerad i ett samhälle, och det ofta också finns olika zinkmaterial i staden (kan ex finnas i lyktstolpar och vägräcken) så kan man förvänta sig att samhället bidrar med viss ökad mängd zink, och detta följer med regnvattnet ut till våra vattendrag.

Den gjorda provtagningen visar inte någon ökning av mängden nickel i vattnet från Veberöds samhälle. För koppar, bly, kadmium och krom har vi inte fått några jämförbara värden eftersom rapporteringsgränsen för de analysmetoder vi använt ligger över halten som var i vattnet.

Provtagningen visar också att halten av fosfor ökar vid regn, både innan samhället och ytterligare en del efter samhället. Fosfor i regnvattnet kommer från olika gödningsmedel och inom staden kan det också komma från vägar och gräsytor runt vägar, gårdsavfall som löv, från våra husdjur och andra djur i staden och kan eventuellt också finnas i olika rengöringsmedel som används för att tvätta ytor. Vi ser också att det organiska innehållet ökar vid nederbörd vilket samspelar med fosforhalten. Denna ökning kan också bero på ökad omrörning i bäcken och inte bara tillförsel från land.”

Vi har dessutom fått lite tips från VA Syd på vad vi kan göra för att förhindra ovanstående, vilka jag kommer presentera här. Först har vi klassikern, nämligen att alltid ta det lite roligare och mer effektiva alternativet: cykla, gå och åk kollektivt! Passa på att få in dagens motion i något du ändå måste göra. Passa på att lära känna någon ny på bussen, läsa en bok eller bara sluta ögonen. Nästa tips gäller biltvättning – gå till en tvättanläggning! Inte bara är det bättre för miljön, utan tvättanläggningen har onekligen coolare och roligare verktyg än du själv har hemma. Det tredje tipset berör gödslingen av gräsmattan, som bör begränsas men allra helst undvikas överhuvudtaget. Visst är en grön gräsmatta trevlig och så, men en grön planet är bra mycket trevligare. Tips nr fyra, släng inte ditt skräp på gatorna (i Veberöd kommer nämligen varje liten grej ut i Veberödsbäcken). Släng dem i soptunnor – du kan till och med starta en liten tävling med dina kompisar. Varje skräp som slängs i en soptunna räknas som en poäng. Om skräpet dessutom källsorteras räknas det som två. Förloraren efter varje månad måste göra något ni kommit överens om, bjuda på en fika, swisha valfri summa till valfri naturrättsförening eller helt enkelt bara gotta sig i att vara en förlorare för kommande månad. Sist men inte minst kan du försöka ta hand om regnvatten själv, på din egen tomt! Du kan läsa mer om hur du gör detta här. Självklart finns det mycket mer man kan göra. För er som har svårt att komma igång, se det som något roligt, något smart eller något annat som får dig motiverad.

Här har ni det, hyfsat svart på vitt. Veberöd kan med andra ord vara en minusby, som lämnar jorden i ett lite sämre skick, lite tristare och lite närmare slutet. Det är kanske dags att agera nu?

/Linn Malmgren

Ps. här kommer en till ogenerad uppmaning. Är du i åldern ”ungdom/barn” (tyvärr inte självdefinierat, ca 10-24 år) är du välkommen att gå med i vår förening, Unga smarta byar. Åldern är inte det viktigaste utan framförallt ser vi att du vill engagera dig. Vi träffas med jämna mellanrum, diskuterar Veberöds framtid och hållbarhetsfrågor. Besök vår hemsida här

Kathrine Rasmusson och Barbara Jackowicz- Korczynska på VA Syds laboratorium.